av Ylva Bergstad

Då vi välsignas med ett nytt litet liv i familjen vill vi förstås ge henne det allra bästa. Vi är ambitiösa och villiga att ge och ge för att det lilla pyret ska få det så bra som möjligt och växa på ett bra sätt. Redan under graviditeten vill vi kanske förbereda oss på en vardag med en bebis och i brist på riktig bebis utanför magen skaffar vi någon liten pryl eller beställer en fin barnvagn som påminner oss om den stundande bebisglädjen. Eftersom vi åtminstone som blivande förstagångsföräldrar inte vet så mycket om vad en bebis behöver så lyssnar vi på alla möjliga råd, synpunkter och förslag i vår omgivning. Några av de mest högljudda råden kommer genom reklam. Det finns stora industrier som tjänar sina pengar på att vi föräldrar älskar våra barn och vill dem det bästa. Det är lätt att förvillas att tro att vi ger barnen det bästa om vi ger dem bra saker. Med saker menar jag här inte bara leksaker utan alla barn-designade saker, som barnvagn, haklapp, nappflaska, skallra, barnsalva… Sorgligt nog för företagen så behövs egentligen inte de flesta av deras varor. Att verkligen ta hand om sitt barn och ge henne det allra bästa innebär snarare att låta barnet fi nnas med fysiskt nära i ditt liv och lyssna på henne. I min föräldravardag har jag upptäckt att nedanstående saker inte behövs, så jag har uteslutit dem.

Barnvagn kan med fördel bytas ut mot en bärsjal, som man kan köpa eller sy själv*. Om man redan har en barnvagn kan den användas för matkassar och andra saker som ska transporteras.

Spjälsäng blir överfl ödig då barnet sover tillsammans med föräldrarna tills hon vill sova själv, och då behövs en stor säng.

Blöjor kan man klara sig utan om man är villig att lyssna på sitt barns kommunikation om att hon behöver kissa eller bajsa. Om man inte har det tålamodet så kan man klippa till tygblöjor själv** eller köpa färdiga tygblöjor att använda mellan toalettbesöken. Genom att undvika engångsblöjor sparar man tusentals kronor och ton av sopor per barn, undviker hudbesvär orsakade av lotion i blöjan och får blöjfria barn tidigare. Jo, engångsblöjorna suger upp fukten så effektivt så barnet upptäcker inte lika lätt vad som händer när hon kissar och stimuleras därför inte att sluta kissa i blöjan.

Napp gör att en akupunkturpunkt på läppen stimuleras. Den punkten minskar hungerskänslor och kan användas

vid bantning. Om barnet använder napp skapas en negativ spiral där barnet blir mindre hungrigt, vill suga mindre på bröstet och mjölkproduktionen minskar. Om barnet vill suga, men inte få mjölk kan man istället erbjuda sitt eget finger, barnets hand eller sina egna läppar. (Det är smidigt att låta barnet suga på mina läppar medan hon sitter i bärsjalen på magen. Då sitter hon och suger och somnar medan jag diskar eller skriver vid datorn.)

Nappfl aska innebär att barnet måste lära sig ett nytt sätt att suga jämfört med vid bröstet. Om man vill pumpa ur mjölk för att någon annan ska kunna mata spädbarnet kan man ge den med sked eller ur en mugg. Barnet måste lära sig det nya sättet att dricka och äta förr eller senare ändå, och man slipper vänja av med nappfl aska.

Tvättlappar blir onödiga då barnet får använda toaletten istället för blöjan redan från födseln. Tvätta barnet direkt under rinnande vatten efter toalettbesöket, eller vid blöjbytet, och torka med en handduk.

Barnsalvor kan ofta bytas mot gratis och mycket effektiv modersmjölk som kan sprutas på röda stjärtar, böjveck, infekterade ögon, öron med värk, sår.

Leksaker kan aldrig bli så intressanta som andra människor. Om barnet alltid får vara med i den vuxnes omväxlande liv behöver man inte skapa beroenden av leksaker. Favoritgosedjur anses vara bra för barnet enligt många psykologer. I själva verket är det ett västvärldsfenomen som uppkommer då barnet inte får amma och gosa med föräldrarna så mycket som hon vill. Ett barn som ammas så ofta hon vill och som sover tillsammans med föräldrarna behöver inget ”övergångsobjekt”. En bitring kan med fördel bytas ut mot en miljövänligare ekologisk morot.

Genom att låta bli att lägga pengar på ovannämnda prylar behöver man inte lika stor inkomst som annars. Det blir lättare att avstå från betald arbetstid och istället ägna sig åt sådant där barnet kan vara med.

* Det är lätt att göra en egen bärsjal! Ta ett underlakan och riv isär det på längden i två lika breda längder. Sy ihop längderna i kortsidorna så att du har ett långt smalt tygstycke. Klart.

Det finns massor av sätt att knyta fast barnet på din kropp. Det lättaste sättet att börja är att du håller barnet nära dig så som du önskar ha henne och får hjälp av en annan vuxen att knyta sjalen runt både din och barnets kropp. På Internet finns tydliga beskrivningar som du hittar genom att söka på ”bärsjal” och det finns också färdiga bärsjalar att köpa i flera varianter.

** Det är lätt att göra egna tygblöjor också! Klipp en kökshandduk till en kvadrat, ungefär 80 cm på varje sida. Den lättaste vikningen är att göra kvadraten till en tjock rektangel som är knappt en decimeter bred. Lägg runt barnets underliv och trä på en vanlig trosa utanpå.